Givetvis är det en väldig skillnad mellan att vara enhundsägare och flerhundsägare.

Har man flera måste man dela på gracerna. Avundsjuka är något som hundar verkligen kan lida av. Man får gå försiktigt fram så att inte någon känner sig förbigången.

Här följer några exempel på hur livet kan te sig i en flerhundsfamilj.

Man gosar med en i gänget i smyg = Man gosar med fem några sekunder senare. Man smyger till den enda som befinner sig i närheten en godbit = På stört har fyra till anlänt för godbitar.

Man äter ett äpple och delar med sig till en = Fyra till vill smaka och bara skrutten kvar till en själv. Känner en för party mitt i natten = Fyra till känner för party och talar högljutt om detta. Känner en för att gräva upp en skalbagge ur gräsmattan = Hjälpande tassar anländer omedelbart.

 Tycker en sig höra något mystiskt som bör varnas för = Femfaldigt larm utbryter. Skall en till veterinären, så känner konstigt nog alla de andra för att hänga med.

Klockan kan de. Dom vet när det är dags för husse att komma hem från jobbet. Någon halvtimma före beräknad ankomst tror de sig höra husses bil ideligen.

Studsande och glädjetjutande hundar far omkring. Vi skall nog inte gå in på hur det kan vara att vistas i samma hus som dessa fem när husse är försenad eller bortrest.

Sedan har vi då vissa varianter. Man börjar bada en = Fyra är spårlöst försvunna. Samma sak gäller när det är trimnings- eller kloklippningsdags. Man skall till landet.

Bär ut en i bilen = Fyra tror att de har blivit glömda och talar om detta med all önskvärd tydlighet. Matdags = Panikdags. “Min mat först”, min skål först.

Säkert har vi lite olika upplevelser av hundlivet, men kärleken till hunden den hoppas jag att vi delar.